Tänker inte ha dåligt samvete för att jag inte kom.

Hoppas du inte är allt för arg på mig för att jag inte kom.

Men ja, du förstår mig nog tror jag? 
Rädd för att det skulle vara fel människor, falska människor som började "bry" sig om dig först när du valde att lämna. Varken du eller jag tål dom människorna och ja.. eller egentligen handlar allt om att jag var rädd för att allt skulle komma för nära. Det onda som jag tryckt ner så långt skulle komma upp och att allt skulle göra så förbannat ont igen. Klarar inte det. Önskar att du vore här. Du skulle ha älskat min lägenhet! Förstår du? Jag har min EGNA lägenhet. Det går inte en enda dag utan att jag tänker på dig eller saknar dig.

  Tillsammans

Klarar vi allt och gör de vi gör bäst,

fuckar världen!

Var inte för nere, visa inte att du ens mår det minsta dåligt.

Men vad du än gör, var inte för glad. Skratta inte för högt.
Va där mitt emellan varken glad eller arg, lycklig eller ledsen.
Va neutral så slipper du berå.

Do you know that your boyfriend is cheating on you?

Jag skulle mer än gärna vara gift med karln, ha barn med honom och leva med honom. Men så är ju inte fallet så jag får väl nöja mig med att jag fick se honom igår! ♥

Det ger absolut ingenting att ångra något som man redan gjort.

Funderar på hur allt blev som det blev.
Är länge sen jag skrev hur jag verkligen känner. Börjar med att jag skriver och skriver och slutar med att jag raderar allt. Försöker förtränga och glömma det mindre bra, det jobbiga, det onda. Det sägs att jag ser friskare ut, piggare, att min hy är fräsch. Och visst är det så, solen lyser och jag har tryckt ihop all skit långt inne. Men bara för att utsidan strålar så betyder det inte att insidan gör detsamma. Jag är glad över att få komma bort från gården och allt det dåliga som hänt här. Men det har hänt så mycket bra saker här också. Här har jag faktiskt träffat 3 människor som blev otroligt viktiga för mig i mitt liv, som fortfarande är viktiga. Önskar att alla tre fortfarande var kvar i min närhet. Har funderat på det här med vänner, där hemma vet jag precis vilka som är och inte är men här är det inte lika säkert. Dom jag har här, ställer dom upp för mig mitt inatten om jag behöver? Jag borde vara van vid att människor försvinner på ett eller annat sätt ur mitt liv. En del gånger är det riktigt jävla orättvist, men när människor som man tror man är nära väljer någon annan framför än själv. Känns det surt, Allra helst när man faktiskt älskar den personen och skulle ställa upp för den dygnets alla timmar. När det går så snabbt, och man ställer sig själv frågan; Vad var det som hände? Från att vara tighta och alltid ses till att man knappt hörs av..  
-
-
Hade tänkt skriva om hur skönt det ska bli att få något nytt och ja det gick ju bra.
- 
-
Avslutar väl med; jag saknar dig, saknar dig så det gör ont.

Fick enormt fina och bra saker igår, tack så otroligt mycket! Nu fortsätter jag köra mitt race!