Tänker inte ha dåligt samvete för att jag inte kom.

Hoppas du inte är allt för arg på mig för att jag inte kom.

Men ja, du förstår mig nog tror jag? 
Rädd för att det skulle vara fel människor, falska människor som började "bry" sig om dig först när du valde att lämna. Varken du eller jag tål dom människorna och ja.. eller egentligen handlar allt om att jag var rädd för att allt skulle komma för nära. Det onda som jag tryckt ner så långt skulle komma upp och att allt skulle göra så förbannat ont igen. Klarar inte det. Önskar att du vore här. Du skulle ha älskat min lägenhet! Förstår du? Jag har min EGNA lägenhet. Det går inte en enda dag utan att jag tänker på dig eller saknar dig.