Har snart krigat mig igenom ett år på stället.

Och ja, jag vet att ni läser men jag bryr mig inte.

Jag hoppas faktiskt att ni läser, hoppas att ni förstår att det inte fungerar. 
Jag är så less, så fruktansvärt less på att vara en slav. Vet att jag måste vara där, måste vara duktig, måste lyda. Men jag orkar inte, är så jäkla trött. Jag är verkligen inte intresserad av erat halv tre fika eller erat sociala snack ni har. Jag skiter fullständigt i det. Ni säger att ni bryr er och att allt ni gör är för min skull, men kom igen. Kom med något bättre skitsnack för det är enbart skitsnack. Ni bryr er inte ett skit. Ni säger åt mig att jag mår bra. Men vaddå bra? Har en ens frågat hur jag mår? Titta på mig, ser ni den ni lärde känna? eller nej justja, ni känner bevisligen inte mig. Jag trodde att ni gjorde det. Men ni gör fan inte det.. Och sen kom du, vem är du? En robot eller något liknande, förstår mig inte på dig. Har verkligen försökt, räknat till tio många gånger. Vet inte om du har en egen regelbok man ska följa? För bryter man mot minsta lilla regel så blir det ett jävla liv. Vem fan bryr sig om att jag drar tio minuter innan? VEM? Sätta mig vid data kan jag göra hemma. Och sen att du ska springa och skvallra, nu gör hon si och så och gud vet vad. Fuck that! Jag blir tokig på dig! Säg inte att ni vet hur jag känner eller att ni förstår. För ni har ingen jävla aning om hur det här är. Ingen aning om hur det känns att vakna upp och börja varje dag med att inse att det är ännu en dag utan honom. Ännu en dag.. Vi är inte barn, vi går inte på ett dagis. Eller jo det gör vi faktiskt för hela stället är som ett tragiskt dagis. Hjärngympa, gemensamma promenader och koka soppa på en spik? Vad var det som gick fel? Bara för att vi kanske har gjort annorlunda val än vad en svensson gjort, bara för att vi har användt saker som är mindre bra i era ögon SÅ ÄR VI INTE DUMMA! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

6 månader har gått sen vi sa hejdå. Det värsta hejdå i mitt liv. För vi var där tillsammans, bara du och jag som hade tiden att prata och skratta. Tiden att förlåta varandra innan du tog ditt sista andetag. Paniken som jag kände då fick mig att spr...

Det är som ett stormigt hav.Ibland slår det till så kraftigt och plötsligt och lika plötsligt blir det lugnt igen. Lugnet har jag inga problem med, det är de kraftiga.Vet bara inte riktigt hur man ändrar vädret mitt i en storm.Tills dess att jag ve...

    För precis ganska exakt fem år sedan så gav vi varandra en godnattkram och pussades som vi brukade göra. Du bad mig att väcka dig för du skulle och jobba. Självklart gjorde jag det. Jag försökte iaf.  Tänk om vi hade vetat kvällen innan att d...

Ibland så är inte saker rätt.Rätt ofta, men ibland är det mer än inte rätt, mer än fel. Men jag är glad och tacksam över alla råd du gett mig, verkligen tack! Men det gör mig väldigt ledsen att din lilla tjej inte får växa upp med dig, samti...

      Oj vad vi hade firat om du hade varit här! Tack för att du för 7 år sedan idag gjorde min jobbiga dag till en helt underbar dag, en dag jag får minnas med glädje varje år, så länge jag lever.Jag är dig evigt tacksam för allt Emma! ...