Direktlänk till inlägg 4 november 2010
Jag vill verkligen inte tillbaka!
Det bubblar inom mig, jag vet inte om det är ilska eller om jag bara är ledsen över att jag inte får hjälp, jag vill så gärna ha hjälp.. Jag visste ju om att samtalet som kom idag skulle komma och att svaret skulle vara Nej. Även fast jag visste så tog jag det nog lite hårdare än jag trott att jag skulle göra. Jag kämpar ju på men jag orkar snart inte längre. Jag har världens bästa stöd från han men jag kan inte lägga över allt på honom eller förvänta mig att han ska bära oss båda. För det går inte.. Jag vill inte tillbaka. Jag kanske är ledsen och arg men jag är nog mest besviken för att dom inte tar mig på allvar.
6 månader har gått sen vi sa hejdå. Det värsta hejdå i mitt liv. För vi var där tillsammans, bara du och jag som hade tiden att prata och skratta. Tiden att förlåta varandra innan du tog ditt sista andetag. Paniken som jag kände då fick mig att spr...
Det är som ett stormigt hav.Ibland slår det till så kraftigt och plötsligt och lika plötsligt blir det lugnt igen. Lugnet har jag inga problem med, det är de kraftiga.Vet bara inte riktigt hur man ändrar vädret mitt i en storm.Tills dess att jag ve...
För precis ganska exakt fem år sedan så gav vi varandra en godnattkram och pussades som vi brukade göra. Du bad mig att väcka dig för du skulle och jobba. Självklart gjorde jag det. Jag försökte iaf. Tänk om vi hade vetat kvällen innan att d...
Ibland så är inte saker rätt.Rätt ofta, men ibland är det mer än inte rätt, mer än fel. Men jag är glad och tacksam över alla råd du gett mig, verkligen tack! Men det gör mig väldigt ledsen att din lilla tjej inte får växa upp med dig, samti...