1 år har jag varit inskriven på min "kära" sysselsättning, i ett år har jag krigat mig igenom all skit, för ärligt talat. Ni vet inte vad det är vi går igenom. Ni har inte en aning, ni kan läsa tusentals böcker men kommer ändå aldrig att förstå. Har sprungit och lämnat up i ett år också. Jag hatar det! Men samtidigt som det har varit skit och jävligt så finns det mycket bra också. Man blir som en familj fast ändå inte. Jag är faktiskt stolt över mig själv som har varit ifrån något jag en gång älskade mer än allt (älskar det fortfarande) i över ett år nu!