Direktlänk till inlägg 29 december 2010
Jag packar det sista, suckar över att väskan just och pass går att stänga. Tittar mig omkring och innan jag ens har åkt så har jag redan börjat sakna, min familj, min otroligt sköna säng, min soffa. Ja allt här hemma. Klockan 7 imorgon åker jag och mams ner till Umeå flygplats. Jag önskar jag hade hunnit med att umgås med fler, jag har inte ens träffat hälften av dom jag skulle vilja ha träffat. Mamma gör en av mina favorit maträtter och ja jag älskar henne! Men det ska kanske bli rätt skönt att komma hem, jag saknar ju ihjäl mig efter dromedaren. Nej nu ska jag umgås med min fina familj!
6 månader har gått sen vi sa hejdå. Det värsta hejdå i mitt liv. För vi var där tillsammans, bara du och jag som hade tiden att prata och skratta. Tiden att förlåta varandra innan du tog ditt sista andetag. Paniken som jag kände då fick mig att spr...
Det är som ett stormigt hav.Ibland slår det till så kraftigt och plötsligt och lika plötsligt blir det lugnt igen. Lugnet har jag inga problem med, det är de kraftiga.Vet bara inte riktigt hur man ändrar vädret mitt i en storm.Tills dess att jag ve...
För precis ganska exakt fem år sedan så gav vi varandra en godnattkram och pussades som vi brukade göra. Du bad mig att väcka dig för du skulle och jobba. Självklart gjorde jag det. Jag försökte iaf. Tänk om vi hade vetat kvällen innan att d...
Ibland så är inte saker rätt.Rätt ofta, men ibland är det mer än inte rätt, mer än fel. Men jag är glad och tacksam över alla råd du gett mig, verkligen tack! Men det gör mig väldigt ledsen att din lilla tjej inte får växa upp med dig, samti...