Förstår inte hur dom tänker.

Är det meningen att JAG ska städa bort "det sista" av min bästa vän? Räcker det inte med att jag har förlorat min bästa vän eller att jag hittade honom eller att hur mycket jag än försöker så försvinner inte bilderna jag fick när jag hittade honom? 

Miss you Buddy!  

Skulle göra vad som helst för att få dig tillbaka.

Få dig att inte göra det dummaste valet du någonsin gjort.

Få dig att förstå att du har människor som älskar dig och bryr sig om dig.

Få dig att förstå att jag är en av dom människorna.

  

Finns inte ord som kan förklara hur mycket jag saknar dig!

I can't get you out of my head
It never goes away
In my life I'll need you here, don't ask why

We promised each other forever and always.

Helt utmattad men kan inte sova.

Vågar inte riktigt.

Jag är rädd, eller snarare livrädd.

Vet inte var jag ska gömma mig,

var jag ska ta vägen.. fuck smärtan alltså.

Men efter några timmars sömn (som egentligen

är helt onödiga, fortfarande lika utmattad) så åker

jag till en trygg borg, till en av dom bästa jag har

och har söndagsmys.  

- 

-

Vet inte hur du tänkte när du lämnade mig här, kompis ♥...

Läste något i tidningen.

Hörde en sorglig berättelse.

Kryper fram, försöker förstå.

Lika trött dygnets alla timmar, med eller utan sömn.

En dröm eller min verklighet?
Varken ser, hör eller känner någon skillnad.

Tillät mig själv att bli bedövad.

Skönt att inte känna.

Men bedövningen försvann.

Läser tidningen.

Hör mig själv berätta den sorgliga berättelsen.

Är ingen sorglig berättelse.

Det är min verklighet.

Fuck.

Gör alldeles för ont.

Kan inte förstå.

Det här kan inte vara min verklighet.

Vill vara bedövad.

Det får inte vara min verklighet.

Kanske är en dröm ändå.

Måste vara en dröm.