Hur förlorar man någon man inte har?  

Det är tråkigt att det blev som det blev, att det är som det är.

Jag trodde aldrig att vi skulle vara du och jag på varsitt håll. Jag kanske inte var din största eller första men du var både och för mig. Jag dansade fram med dig, jag älskade varje sekund med dig. Trodde inte heller att våra bakgrunder skulle göra oss svaga, tvärtom, jag trodde det bara skulle göra oss starkare.  

-

Jag har försökt så många gånger att ogilla dig, OCH en del gånger har jag ogillat dig i hela fem minuter. Jag säger att jag inte känner något, men vem försöker jag lura egentligen? Klart jag känner något även om det inte ens är i närheten av så mycket som det var en gång, även om jag inte är kär, vilket jag är glad för. För att vara kär när det är obesvarat tär på en. SÅ känner jag något, jag tycker ju fortfarande om dig. Vilket kanske är rätt självklart att jag gör, du var ju allt.

-

Men hur allt än är så kan det inte fortsätta så här. Även om vi var SS&VV, Dromedar&Kamel, 3-13&TTT så går det inte. Och det vet vi båda om, det fungerar inte, det är inte rätt. Jag önskar att du fortfarande kunde vara min vän, för du var min bästa. Men det verkar inte fungera, även om jag vet innerst inne att det skulle fungera. För ingen av oss kan säga att vi har det tråkigt när vi är med varandra. Det som gör ont är att du inte är min bästa vän längre. 

-

Vi gjorde stora saker tillsammans. Och även dom små sakerna vi gjorde tillsammans kommer jag inte glömma i första taget. Om jag någon gång glömmer dom.  

-

Du vet hur jag fungerar, du känner mig utan och innan. Och du vet att jag inte kan säga hejdå, det går inte. Hur ska jag kunna säga hejdå till den människan som stod mig närmast? Men även om jag inte kan säga hejdå så är det dags för mig att gå vidare. Vet inte hur man gör det riktigt, jag trodde på oss. Men det är inte vi eller oss längre, det är du och jag på varsitt håll. Så tack för allt, det bra men även för det mindre bra. Det kanske är meningen att det ska vara såhär. Du och jag på varsitt håll. Ta hand om dig, vi ses någon gång. 
-

-
Men på ett eller annat sätt så tror jag att

vi alltid kommer vara en del av varandras liv.

 

Kriss

17 mars 2011 16:51

Nej hon lever inte .. Hon tog sitt liv för snart 2 år sedan ..

http://kallamigkriss.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

6 månader har gått sen vi sa hejdå. Det värsta hejdå i mitt liv. För vi var där tillsammans, bara du och jag som hade tiden att prata och skratta. Tiden att förlåta varandra innan du tog ditt sista andetag. Paniken som jag kände då fick mig att spr...

Det är som ett stormigt hav.Ibland slår det till så kraftigt och plötsligt och lika plötsligt blir det lugnt igen. Lugnet har jag inga problem med, det är de kraftiga.Vet bara inte riktigt hur man ändrar vädret mitt i en storm.Tills dess att jag ve...

    För precis ganska exakt fem år sedan så gav vi varandra en godnattkram och pussades som vi brukade göra. Du bad mig att väcka dig för du skulle och jobba. Självklart gjorde jag det. Jag försökte iaf.  Tänk om vi hade vetat kvällen innan att d...

Ibland så är inte saker rätt.Rätt ofta, men ibland är det mer än inte rätt, mer än fel. Men jag är glad och tacksam över alla råd du gett mig, verkligen tack! Men det gör mig väldigt ledsen att din lilla tjej inte får växa upp med dig, samti...

      Oj vad vi hade firat om du hade varit här! Tack för att du för 7 år sedan idag gjorde min jobbiga dag till en helt underbar dag, en dag jag får minnas med glädje varje år, så länge jag lever.Jag är dig evigt tacksam för allt Emma! ...