Du är den jag vill dela hela mitt liv med! 
Att du skulle vandra vidare efter tre veckor gjorde mig såklart ledsen men jag valde att leva i nuet och njuta av dom där tre veckorna. Och du är kvar än idag, fyra år senare. Så nånting rätt har jag väl förhoppningsvis gjort :) 
Jag älskar dig så vansinigt mycket! 

Borde skriva något bra, något glatt. Men det kommer de med någon dag. 
Idag är det fem år sedan du dog andreas. Jag saknar dig, Emma och Patrik så det gör ont. NI var så viktiga för mig allihopa. Jag har tagit med mig så mycket av er. 


Varje dag dom senaste dagarna har det kommit upp bilder och minnen på er, mest på emma. Jag lever än idag, fem år senare, tre år senare och två år senare utan er. Det är svårt, men vem sa att livet skulle vara lätt? Jag önskar bara att jag hade fått ha er kvar i livet så vi hade kunnat få uppleva alla saker tillsammans, det är min absolut högsta önskan. Och det gör mig ledsen att den aldrig kommer slå in. Tänk er hur jävla häftigt det hade varit att gå på shpongle tillsammans i vår.. tänk er bara! Ni är magiska mina älskade fjärilar!

Det är så konstigt att leva utan dig.

Absolut så har det blivit bättre, jag gråter inte längre varje dag, jag tillåter mig själv att göra roliga saker men även när jag har det roligt så kan jag helt enkelt inte få bort rösten i huvudet som säger, om du hade varit här. Då hade allt varit så mycket roligare, så mycket bättre. Jag är självklart så himla tacksam och glad över dom jag har runt om mig. Vet inte vad jag skulle göra utan dom. Men att du skulle dö var absolut det sista som fick hända. Det var de som inte fick hända i mitt liv. Men så hände det, och det tog luften ur mig. Hur hårt jag än försöker så är det alltid något som saknas i mig, jag känner det inuti i mig hur en del saknas där inne, hur det ekar tomt där. Jag tänker på dig varje dag. Men en del dagar då gör det sådär extra ont igen. Då jag bara verkligen önskar att du var här. Att vi bara satt i soffan och kramades och gjorde absolut ingenting. Det lugnet vi hade. Det har jag aldrig upplevt innan jag träffade dig. Vi kunde sitta breve varandra i flera timmar helt tysta och hålla på med vad vi än gjorde utan att det kändes konstigt på något sätt. För dig kunde jag berätta allt och du förstod mig alltid, vad det än var så förstod du mig. Så fruktansvärt skönt. Jag behövde aldrig be om ursäkt för att gjorde något konstigt för du förstod varför jag gjorde det. Du var så förstående med mig. Jag tar små steg nästan varje dag för att hitta glädjen igen. Den glädjen jag kände inom mig när du var här. Det är inte lätt, tror faktiskt det är bland de absolut svåraste jag har gjort. Men vad kan jag förvänta mig? Jag förlorade min absolut bästa vän. Du vandrade vidare liksom, utan mig. Och jag ville så gärna tro att jag kunde rädda dig, att jag kunde läka dig. Göra dig hel igen. Det var min högsta önskan. Men så kunde jag inte det och allt föll ur mina händer, jag tappade greppet. Jag hoppas verkligen att när jag kommer att vi ses då. även om det kanske är längre kvar, så är de min högsta önskan, att få träffa dig igen. Jag är övertygad om att jag då skulle bli hel igen. att den där delen som saknas inuti mig fylls upp igen. För det är tomt. Du hade sån stor plats i mitt liv, i mitt hjärta. Jag gjorde vad som helst för dig. Och jag saknar att göra det för dig. Jag saknar dig, så fruktansvärt mycket. Som vi alltid sa, Jag älskar dig tills döden skiljer oss åt och långt därefter ♥

Idag är det din födelsedag.
Och efter förra årets samtal så ville jag göra samma sak i år igen. Göra dig så där glad bara av ett samtal. Bara av att säga grattis. Så jag ringde men du svarade inte, istället var det din sambo och det hon berättade för mig fick mig att stå där i chock, försöka samla mig och förstå att du är sjuk. Visst du är gammal, du har haft ett helt liv. Men det gör fortfarande ont för vi missade massa år där vi gick runt och var arga på varandra, eller jag var arg på dig. Arg på att du behandlade mig dåligt. Men så kom vändpunkten för flera år sedan och sen dess har jag visat min kärlek för dig. Värnat om alla minnen jag ändå fått med dig som liten trots alla milen emellan oss. Just nu väntar jag bara på att du säger att du är pigg nog så kommer både jag och sis och hälsar på dig på sjukhuset. Jag vill inte att det ska ta slut än. Jag vill att du ska leva i många år till så vi hinner umgås. Va stark, kämpa och håll ut. Vi är många som älskar dig! Vi ses snart, jag älskar dig!

Igår var det min älsklings födelsedag. Och den firades på ett väldigt trevligt sätt. Tårta och presenter på sängen på morgonen och en väldigt rasslig sång från din tjej ;) Sen på kvällen gick vi ut och åt middag med hans bästa vän och hans tjej. Våran första par-middag. Vuxet! ;) Verkligen jättegod mat och sällskapet och kvällen i helhet var helt perfekt i mina ögon. Vi alla behövde nog den! Så tack, Jag är glad att jag har er i mitt liv. Och Grattis älskling. Jag älskar dig!   

Nu sitter jag här igen, precis som förra året utan dig på din födelsedag. Ärligt talat så hatar jag den här dagen. Jag hatar den för att du inte är här. Jag menar vad är det för poäng när du inte är här. Det är din dag och den borde vi fira! Livet blir inte alltid som man tänkt sig men hade jag vetat allt jag vet idag så hade jag suttit och vakat över många människor många fler gånger i mitt liv än vad jag har gjort. Då hade kanske inte allt det här hänt. Men det ger inget att tänka så ändå, livet ger en käftsmällar här i livet, en del milda och andra jävligt hårda. Jag verkar ha haft oturen att få jävligt många hårda. Men samtidigt är det som fint att du föddes och begravdes samma dag. Men åter till din dag. Jag ska trycka i mig två bullar sen (även fast jag inte borde) bara för att det är din födelsedag! En för dig och en för mig själv :) Emma, jag verkligen saknar dig. Jag får ofta ont i magen för att jag saknar dig, jag vet liksom inte vad jag ska göra. Jag missar typ lite av livet bara för att jag inte vet hur jag ska ordna det här utan dig. Energin är som slut hela tiden och jag verkar inte riktigt hitta den igen. Jag vill ju så gärna bara få träffa dig igen. Och jag vet ju nånstans ändå att det inte går och det gör mig bara ledsen. Men jag kan inte göra annat än att försöka. Men världens vackraste bästa vän, GRATTIS på födelsedagen! Jag hoppas du har det bra där uppe med allihopa. Jag älskar dig ♥

Jag försöker bygga ett liv utan dig men tro mig, det är inte lätt. Det är alltid något som saknas, och det som saknas är såklart du. Du fyllde mitt liv med så mycket älskling. Kärlek och glädje, skratt och tårar och den ständiga oron. Men det var det värt, för du fanns här. Du var kvar här och dansade fram med mig. Jag kan nog inte med ord beskriva hur mycket jag tycker om dig eller hur viktig du var för mig. Trots ditt kaos och mitt kaos så gick det ihop. Och att en dag ha allt det och nästa inte, det gör ont. Jag saknar dig min underbara fru ♥

Jag saknar dig hela tiden.

Alltså, dygnets alla timmar.
Det är så sjukt tomt utan dig, du tog sån stor plats i mitt liv när du levde så när du bara en dag försvann så försvann en så stor del av mig. Det blev så oerhört tyst och tomt. Jag drömmer om att jag får träffa dig igen. Höra ditt skratt och ge dig en puss en sista gång. Jag är trött på att jag rätt ofta ändå tänker " undra hur det hade varit om emma var här nu " det ger mig inget, det gör bara ont i mig att bli påmind om att du inte är här. Men det har börjat komma dagar då jag kan känna glädje och bara glädje över saker vi gjort. Ingen sorg. Och det är skönt, riktigt skönt att dom dagarna finns. Det gör mig ledsen att vi varken fick fira din 25-års dag eller min 25-års dag tillsammans. Jag älskar dig