Direktlänk till inlägg 3 maj 2012
Det tar lite extra när det är för första gången på många år som jag verkligen kan säga det och stå för det. Ingen undanflykt för att dölja det som egentligen är, ingen lögn för någon annan eller för mig själv. Jag vet hur det är, jag vet hur fel allt kan bli. Jag vet att det kan bli väldigt skevt. Det blir lite väl mycket för alla någon gång. Men jag vet också att man kan sköta det snyggt. Egentligen det som är så farligt. Sköta det snyggt, på sidan om. Ingen skulle någonsin tro att du var där. Men när du väl har kommit därifrån. Bort, då helt plötsligt så är du klassad. Försöka klistra på ett leende och sitta snällt och höra hur människan mittemot kastar skit på dig. Hur människan dömer dig utan att ha en aning om hur det egentligen är. Hur du kämpar varje dag. Har inte en aning om hålet, om saknaden. Hela skiten gör mig bara så himla ledsen men mest besviken.
6 månader har gått sen vi sa hejdå. Det värsta hejdå i mitt liv. För vi var där tillsammans, bara du och jag som hade tiden att prata och skratta. Tiden att förlåta varandra innan du tog ditt sista andetag. Paniken som jag kände då fick mig att spr...
Det är som ett stormigt hav.Ibland slår det till så kraftigt och plötsligt och lika plötsligt blir det lugnt igen. Lugnet har jag inga problem med, det är de kraftiga.Vet bara inte riktigt hur man ändrar vädret mitt i en storm.Tills dess att jag ve...
För precis ganska exakt fem år sedan så gav vi varandra en godnattkram och pussades som vi brukade göra. Du bad mig att väcka dig för du skulle och jobba. Självklart gjorde jag det. Jag försökte iaf. Tänk om vi hade vetat kvällen innan att d...
Ibland så är inte saker rätt.Rätt ofta, men ibland är det mer än inte rätt, mer än fel. Men jag är glad och tacksam över alla råd du gett mig, verkligen tack! Men det gör mig väldigt ledsen att din lilla tjej inte får växa upp med dig, samti...